Blåggtorkan har varit intensiv och långvarig. Jag har helt enkelt inte känt någon lust att skriva här. Eller haft någon tid till det heller, för den delen. Det verkar som om jag med viss regelbundenhet drabbas av en leda vid det ständigt uppkopplade samhället. Då infinner sig känslan att sociala medier mest är en arena där var och en basunerar ut sitt eget budskap, men få tycks lyssna på någon annan, vilket får till följd att jag inte vill vara en del av det. Kanske beror det på att jag faktiskt levt större delen av mitt liv ouppkopplat och att, trots den stora mängden fördelar med nätet och sociala medier, så bidrar dessa även till att öka den negativa stressen i mitt liv. Nu har dock blåggandet varit nedlagt tillräckligt länge och ledan börjar ge vika för lusten att skriva.
Idag avslutar jag min första semesterperiod. Vi har städat i kapp hemma och har tillbringat några härliga veckor i stugan. Och så har jag kommit i kapp mig själv. Jag har hunnit umgås med familjen, hunnit träna en hel del och hunnit läsa flera böcker. En härlig semester, med andra ord.
TUNIS: Det blev först en bit efter två på morgonen som vårt turkiska
flygplan från London smög sig ner i den tunisiska natten och vi kunde börja
att röra o...



0 comments:
Skicka en kommentar