måndag 9 november 2009

Långsamhetens lov

Inte så sällan händer det att jag tar del av nyheter långt efter det att de slutat vara nyheter. Även om det inte finns något som är så gammalt som gårdagens tidning, så har detta ändå sin charm. När dagsaktuella frågor slutar att vara rykande heta och hamnar något i skymundan, finns ofta tid för eftertankar med mera djup.

En sådan stund hade jag vid fredagens morgonpromenad, då jag lyssnade på poddradio. Det var Ekots lördagsintervju från maj månad, då Rikard Falkvinge intervjuades (länk).

Jag finner att de flesta politikerintervjuer är intressanta, men denna hade något alldeles extra. Denna intervju handlade verkligen inte om procentenheter och kronor och ören, utan hade snarast en filosofisk dimension. Jag är själv inte piratpartist, men jag kan ändå sympatisera med partiets grundläggande inställning när det gäller att värna privatlivets helgd. Piratpartiet menar att integritetsfrågorna är mycket viktigare än alla andra frågor på den politiska dagordningen. Utan medborgerlig integritet saknas förutsättningar för ett demokratiskt samhälle.

De frågor som Thomas Ramberg ställde till Falkvinge skapade ett intressant samtal om vilka politiska frågor som är grundläggande. Om Piratpartiet exempelvis hävdar att integriteten är viktigast, kan ju miljörörelsen lika väl hävda att miljöfrågorna är viktigast, vilket även Thomas Ramberg tog som exempel. Om planeten går under är ju integritetsfrågorna tämligen meningslösa. För egen del funderar jag över hur viktiga integritetsfrågorna är för dem i vårt samhälle som inget har. Hur viktiga är integritetsfrågorna för den som sover på gatan? För den som sitter fast i missbruk och beroende? Om jag aldrig nyttjar elektronisk kommunikation, så är ju dessa frågor helt utan mening för mig.

Det är en händelse, som ser ut som en tanke, att jag lyssnade på detta program dagarna före tjugoårsjubileet av murens fall. I lördags visade SVT den utmärkta Das Leben der Anderen av vilken jag endast såg slutet. Filmen väckte frågor om det "manuella" övervakningssamhället där staten sätter i system att låta medborgarna övervaka varandra. Det är ett samhälle som bygger på förtryck och rädsla, där man inte kan lita på någon. Ett samhälle som ingen vill ha. Frågan är varför vi är mera beredda att acceptera det elektroniska övervakningssamhället? Kanske för att vi inte märker det på samma sätt. Kanske för att vi inte orkar reflektera över vilken information staten samlar in om oss och vad den kan användas till. Är vi på väg mot en Orwelliansk utopi eller befinner vi oss redan i Huxleys sköna, nya (bekymmersfria) värld?

torsdag 5 november 2009

Jättebra SvD!

Igår läste jag om Per Anders Pettersson som räddade en kvinna som överfölls av en annan man (länk). Det rättsliga efterspelet är nu avklarat. Efter att HD inte meddelat prövningstillstånd, står det klart att Per Anders döms till ett års fängelse för grov misshandel. Detta har retat upp människor. Bl.a. finns det tydligen en facebookgrupp som stöttar honom.

Det allra bästa med SvD:s artikel är att man länkat till tingsrättens och hovrättens dom. Utomordentligt föredömligt eftersom det besparar mig besväret att kontakta domstolarna för att beställa domarna. Det har i och för sig fungerat fantastiskt bra alla gånger jag begärt ut domar (registratorerna är trevliga och effektiva), men det är ju ändå onödigt att någon procent av artikelläsarna skall belasta domstolsväsendet i onödan. Att sedan domarna blir tämligen svårlästa när namnen är överstrukna är naturligtvis opraktiskt, men en förtretlighet som jag kan leva med.

Jag har bara läst tingsrättens dom, men tycker faktiskt att jag förstår rättens resonemang. Jag har svårt att se hur rätten skulle ha kunnat komma fram till något annat. Per Anders tillerkänns nödvärnsrätt, men rätten bedömer att han helt enkelt överskridit denna. Domstolen har däremot beaktat nödvärnsrätten i straffmätningen.

Det är bra att det blir debatt kring den här typen av händelser. Och givetvis är det bra att kritisera domar som strider mot, som det brukar heta, "det allmänna rättsmedvetandet", men jag tror att vi är inne på farliga vägar om vi reflexmässigt, så snart konsekvenserna blir märkliga, fördömer exempelvis domar. I det här fallet blir det ju onekligen märkligt. Den person som startade det hela döms till villkorlig dom för misshandel, medan den som försökte göra gott och rädda en medmänniska i nöd döms för grov misshandel till ett års fängelse.

Alla rättssystem är med nödvändighet ofullständiga. Korrigeringsregler, som exempelvis reglerna om nödvärn, kan heller aldrig fullt ut kompensera för detta. Tyvärr är det nog något vi får lära oss att leva med. Vi kan sträva efter att ständigt förbättra rättssystemet, men för många och för snabba ändringar som har sin grund i vox populi, leder bara till ett oöverskådligt och orättssäkert system som blir ännu sämre än det system vi har.

söndag 1 november 2009

Alla själars dag

Den senaste veckan har jag verkligen inte haft tid att blågga.

Idag har vi haft trevligt besök av goda vänner från Storvik. Och idag på Alla själars dag har en ny världsmedborgare sett dagens ljus. Just denne krabats födelse innebär att jag numera kan titulera mig moster.

fredag 23 oktober 2009

Bloggpuff

Det här är riktigt vasst och riktigt roligt....

måndag 19 oktober 2009

Det här är så bra

I dagens DN finns en debattartikel signerad den kristdemokratiska partiledningen. Det är så bra och så rätt. Jag skriver under på vartenda ord.

Begrunda exempelvis följande passus om filmcensuren:

Traditionellt har vi exempelvis varit förespråkare för statlig filmcensur för vuxna människor. Den hållningen får nu bli historia. Vi inser det ogörliga i att försöka upprätthålla en fungerande censur med den teknikutveckling som är fallet, men vi ser framför allt en stark värdegrund och ett tydligt föräldraansvar som det främsta skyddet mot den negativa påverkan man velat förhindra. Och i ärlighetens namn har vuxna människor möjlighet att stänga av teven eller gå ut från biografen om personligt definierade gränser passeras.

Eller följande:

Ett område där vi ofta sagt ja till varje reglering utan att egentligen reflektera över nödvändigheten i varje detalj är alkoholpolitiken. Målet för en ansvarsfull alkoholpolitik är att minska totalkonsumtionen och begränsa alkoholens skadeverkningar. Det betyder inte att varje reglering fyller sin funktion eller är proportionerlig till det man vill uppnå.

Jag tycker att det är precis detta som varit kristdemokratins problem. Det råder ingen tvekan om att kristdemokraterna i sina mest förbudsivrande stunder strävat efter att göra det rätta och att skapa en bättre tillvaro för människor. Problemet är bara att när man går bort sig i detaljträsket, så är det svårt att få överblick över helheten.

Jag är glad att kristdemokraterna är ett parti som ständigt strävar efter att pröva och granska de egna ståndpunkterna.

Tänk den som hade all tid i världen!

På torsdag anordnar Riksdagens socialutskott och Statens medicinsk-etiska råd ett offentligt seminarium om fosterdiagnostik.

Man kan följa seminariet över webb-TV, vilket ju är ett vettigt alternativ, men svårt att förena med yrkeslivet i övrigt.

söndag 18 oktober 2009

Matematik och lyrik

P J Anders Linder hänvisar till en artikel av Lars Gustafsson som återfinns i dagens Expressen. Återigen en intressant och tankeväckande artikel om matematikens betydelse för ett samhälle. En annan intressant sak med artikeln är att Gustafsson skriver att

"[d]e två viktigaste instrument som en civilisation behöver för att orientera sig i den under alla förhållanden problematiska och skrämmande mänskliga existensen är lyriken och matematiken".

Men så är ju artikeln publicerad på kultursidorna också.

torsdag 15 oktober 2009

Om elitism

Jag hittar ett intressant inlägg signerat Peter Santesson Wilson om Göran Hägglunds debattartikel i DN för någon månad sedan.

Det är en riktigt bra analys som säger mycket om såväl bredd som höjd och djup i den svenska politiska debatten.

Valpen i Priapos trädgård har fått sällskap

För några dagar sedan upptäckte jag, till min stora glädje, att den rosa bilen (valpen kallad) i rondellen vid Gävles västra infart fått sällskap av en liten rondellhund. Ett stort tack till den/de som gjort sig omaket att konstruera nytillskottet och även placera det i rondellen.

Uppdatering fredagen den 16 oktober. I morse när jag läste GD insåg jag att jag i detta inlägg helt missat att valpen redan tidigare fått sällskap av en blå spis. Länk