den 4 juli 2009
Korseld
Göran Hägglund har också grillats av Sanna Rayman och Katrine Kielos. Klippet finns här.
Etiketter:
Almedalen,
Kristdemokraterna
den 3 juli 2009
Tjurigt Kjöller
Ibland gillar jag det Hanne Kjöller skriver, men ibland tycker jag att hon är så in i vassen fel ute.
Som i dagens DN.
Hon sågar Göran Hägglunds tal i Almedalen igår kväll. Kjöller skriver bland annat: "Hägglund bjöd i sitt tal på ett nytt utspel mot kulturen. Det var populistiskt och gubbigt."
Tänk, vad skönt det måste vara att vara såväl kvinna som vänster, då kan man alltid kritisera meningsmotståndare med att de är "gubbiga" bara för att de har en annan, mera konservativ, uppfattning. Undrar vilka skällsord en "konservativ gubbe" törs använda mot Kjöller?
Göran Hägglund tycks dock ha lyckats i sitt tal, då han i vart fall retat upp Kjöller tillräckligt mycket för att hon skall bemöta honom. Och det är inte illa pinkat av en kristdemokratisk partiledare, eftersom kristdemokraterna i Kjöllers värld är fullständigt marginaliserade och nästintill saknar existensberättigande. Heja Göran! säger jag.
Jag noterar även att andra bloggare anser att Hägglund är inne på rätt spår med sitt tal. Exempelvis här där jag hittar en tvärskarp analys av hur olikheterna inom Alliansen berikar.
Görans tal finns förresten här och nedan:
Som i dagens DN.
Hon sågar Göran Hägglunds tal i Almedalen igår kväll. Kjöller skriver bland annat: "Hägglund bjöd i sitt tal på ett nytt utspel mot kulturen. Det var populistiskt och gubbigt."
Tänk, vad skönt det måste vara att vara såväl kvinna som vänster, då kan man alltid kritisera meningsmotståndare med att de är "gubbiga" bara för att de har en annan, mera konservativ, uppfattning. Undrar vilka skällsord en "konservativ gubbe" törs använda mot Kjöller?
Göran Hägglund tycks dock ha lyckats i sitt tal, då han i vart fall retat upp Kjöller tillräckligt mycket för att hon skall bemöta honom. Och det är inte illa pinkat av en kristdemokratisk partiledare, eftersom kristdemokraterna i Kjöllers värld är fullständigt marginaliserade och nästintill saknar existensberättigande. Heja Göran! säger jag.
Jag noterar även att andra bloggare anser att Hägglund är inne på rätt spår med sitt tal. Exempelvis här där jag hittar en tvärskarp analys av hur olikheterna inom Alliansen berikar.
Görans tal finns förresten här och nedan:
Etiketter:
Almedalen,
Det politiskt korrekta,
Kristdemokraterna
den 2 juli 2009
Hycklerskan Mona Sahlin
Mona Sahlin har sagt att vid ett regeringsskifte skall man riva upp FRA-lagen. Det om något måste väl vara en uppvisning i politiskt hyckleri och krånglande korttidsminne?
Sossarna upphör aldrig att förvåna. Om jag inte missminner mig var det väl Tomas Bodström som först presenterade det ursprungliga lagförslaget om FRA men som tog tillbaka proppen efter det att lagrådet avfärdat det som alltför omfattande ingrepp på den personliga integriteten och som inte ansågs vara förenlig med grundlagen. Nu låtsas Mona som att detta aldrig hänt. Snacka om förträngning!
Sossarna upphör aldrig att förvåna. Om jag inte missminner mig var det väl Tomas Bodström som först presenterade det ursprungliga lagförslaget om FRA men som tog tillbaka proppen efter det att lagrådet avfärdat det som alltför omfattande ingrepp på den personliga integriteten och som inte ansågs vara förenlig med grundlagen. Nu låtsas Mona som att detta aldrig hänt. Snacka om förträngning!
Etiketter:
fri-och rättigheter,
Grundlagsfrågor,
Socialdemokraterna
Almedalen
Idag är det förresten kristdemokraternas dag i Almedalen. Göran Hägglund har chattat i DN (för få frågor, svaren rumphuggna) och DN har gjort en retorisk profil på honom inför dagens tal. Jag tycker att den stämmer ganska hyfsat.
På kristdemokraternas hemsida finns även en kort rapport från det spännande mångfaldseminariet. Förhoppningsvis kommer mera om detta vad det lider.
För den som undrar kan jag upplysa att Göran talar kl 19.
På kristdemokraternas hemsida finns även en kort rapport från det spännande mångfaldseminariet. Förhoppningsvis kommer mera om detta vad det lider.
För den som undrar kan jag upplysa att Göran talar kl 19.
Etiketter:
Almedalen,
Kristdemokraterna
Snarfunnet
Följande är upplockat från tjuvlyssnat.se:
Två killar ∼25 från Telenor försöker sälja abonnemang till förbipasserande. Ena killen provar sin lycka på en man ∼40-45.
Telenorkillen: Hej… Vad har du för telefonabonnemang?
Mannen: Va… Hur så?
Telenorkillen: Ja, det är mitt jobb att fråga.
Man: Och det är mitt jobb att inte svara!
Tänk den som var så snarfunnen ändå. Själv håller jag närapå att springa omkull såväl medmänniskor som klädställningar i min iver att försöka hålla mig undan från galleriaförsäljarna.
Två killar ∼25 från Telenor försöker sälja abonnemang till förbipasserande. Ena killen provar sin lycka på en man ∼40-45.
Telenorkillen: Hej… Vad har du för telefonabonnemang?
Mannen: Va… Hur så?
Telenorkillen: Ja, det är mitt jobb att fråga.
Man: Och det är mitt jobb att inte svara!
Tänk den som var så snarfunnen ändå. Själv håller jag närapå att springa omkull såväl medmänniskor som klädställningar i min iver att försöka hålla mig undan från galleriaförsäljarna.
Etiketter:
Lättsamt
Om populärmusik
Gode vännen Edward Blom har, apropå Michael Jacksons död, bloggat om populärmusik.
Jag är själv ingen stor jacksonbeundrare, men jag kan ändå se att sagde Jackson var en stor artist. Det tycker inte Edward. Däremot räknar han upp en lång rad artister och grupper från 80-talet som han uppskattar. Många av de grupper och artister som Edward räknar upp (typ Bananarama) minns idag endast de närmast sörjande. Det är väl i och för sig inget säkert tecken på att musiken är av sämre kvalitet, endast att den tilltalade den breda publiken under en kortare tid. Säga vad man vill om Michael Jackson, men det är svårt att låta bli att lägga märke till honom och musiken. Eller för den delen Elvis eller Bruce Springsteen. Miljontals myror kan förvisso ha fel, men visst är det något speciellt med en artist som säljer ut Stockholms stadion tre kvällar med riktigt grinigt väder.
För övrigt noterar jag att Edward i positiva ordalag nämner producenterna Stock Aitken Waterman. Det kan vara intressant att veta att dessa herrar strävade efter att vara "ett brittiskt Motown". Motown är skivbolaget som haft så många fantastiska svarta artister inklusive Jackson 5 och Michael Jackson.
Sammanfattningsvis tror jag att man hamnar alldeles galet om man försöker objektivisera sina subjektiva uppfattningar om populärmusik. Givetvis kan man objektivt konstatera om artisterna sjunger eller spelar falskt, men där slutar också alla möjligheter att kvalitetsstämpla populärmusik. Dessutom måste man i kvalitetsbegreppet även väga in sådan aspekter som exempelvis kvaliteten på artistens liveframträdanden. En artist kan vara tekniskt lysande men tråkig på scen, eller omvänt svag på skiva men fantastisk på scen. Just i konserterna tror jag för övrigt nyckeln till bl.a. Michael Jacksons, Elvis, Bruce Springsteens storhet ligger.
Likt Edward hörde jag nog heller aldrig talas om Jackson 5 på sjuttiotalet, men senare i livet har jag ganska ofta jazzat loss till tonerna av I Want You Back eller varför inte den här:
Jag är själv ingen stor jacksonbeundrare, men jag kan ändå se att sagde Jackson var en stor artist. Det tycker inte Edward. Däremot räknar han upp en lång rad artister och grupper från 80-talet som han uppskattar. Många av de grupper och artister som Edward räknar upp (typ Bananarama) minns idag endast de närmast sörjande. Det är väl i och för sig inget säkert tecken på att musiken är av sämre kvalitet, endast att den tilltalade den breda publiken under en kortare tid. Säga vad man vill om Michael Jackson, men det är svårt att låta bli att lägga märke till honom och musiken. Eller för den delen Elvis eller Bruce Springsteen. Miljontals myror kan förvisso ha fel, men visst är det något speciellt med en artist som säljer ut Stockholms stadion tre kvällar med riktigt grinigt väder.
För övrigt noterar jag att Edward i positiva ordalag nämner producenterna Stock Aitken Waterman. Det kan vara intressant att veta att dessa herrar strävade efter att vara "ett brittiskt Motown". Motown är skivbolaget som haft så många fantastiska svarta artister inklusive Jackson 5 och Michael Jackson.
Sammanfattningsvis tror jag att man hamnar alldeles galet om man försöker objektivisera sina subjektiva uppfattningar om populärmusik. Givetvis kan man objektivt konstatera om artisterna sjunger eller spelar falskt, men där slutar också alla möjligheter att kvalitetsstämpla populärmusik. Dessutom måste man i kvalitetsbegreppet även väga in sådan aspekter som exempelvis kvaliteten på artistens liveframträdanden. En artist kan vara tekniskt lysande men tråkig på scen, eller omvänt svag på skiva men fantastisk på scen. Just i konserterna tror jag för övrigt nyckeln till bl.a. Michael Jacksons, Elvis, Bruce Springsteens storhet ligger.
Likt Edward hörde jag nog heller aldrig talas om Jackson 5 på sjuttiotalet, men senare i livet har jag ganska ofta jazzat loss till tonerna av I Want You Back eller varför inte den här:
Etiketter:
Populärkultur
Värme + förkylning = inte bra
Det är fortfarande varmt. Efter en urladdning och ett pangpang åskväder igår blev det om möjligt ännu varmare. Dessutom håller jag på att bli förkyld. Läget är alltså inte optimalt för blåggande. Inte för arbete heller. Det känns som om jag befinner mig i en bastu om dagarna. Det är så varmt och kvavt att armarna fastnar i skrivbordet.
I tidigare inlägg skrev jag om att HAX skrivit om konservatismens död (här).
Jag hade några kloka funderingar kring detta där och då, men det mesta av dessa har smält bort i sommarvärmen. Det som kvarstår av funderingarna är att jag tror att HAX har fel när han påstår att de konservativa hellre tar en tur på golfbanan än att bry sig om principer. Tystnaden kring frågan om signalspaningen beror nog snarare på okunskap. De flesta (såväl konservativa som andra) fattade (fattar fortfarande inte?) på vilket sätt detta är integritetskränkande. Begrep folk det, skulle den allmänna opinionen sett helt annorlunda ut.
Vidare i spåret konservatism noterar jag att Roland Poirier Martinsson skrivit en debattartikel i DN som är riktigt bra.
De tankar han för fram om att det finns stort underlag för ett större och starkare framtida kristdemokratiskt parti i Sverige stämmer rätt väl överens med hur bl.a. Charlie Weimers tänkt. Exempelvis här.
Problemet för kristdemokraterna är att vi inte riktigt tycks våga välja vad vi vill vara. Så blir partiet i stället miss emellan. Vi är helt enkelt för fega och för snälla för att kunna stå emot de för dagen och stunden förhärskande strömningarna i samhället. När det börjar blåsa snålt, då retirerar vi från våra viktigaste åsikter. Konstigt egentligen, eftersom vi alltid varit obekväma.
Jag tror att vi måste våga vara ännu mera obekväma samtidigt som vi noggrannt tänker igenom vilka frågor det är värt att ta strid för. Och därtill måste vi våga släppa feltänkta förslag, framför allt sakpolitiska sådana och då frimodigt säga att vi tänkt fel. Jag tänker exempelvis på den plattfallande frågan om sänkt bensinskatt. Som jag upplevde det, föregicks den av noll intern debatt, trummades ut stenhårt i valrörelsen för att sedan dö. Sakpolitiska förslag måste vara ordentligt förankrade i principprogrammet, annars blir det såhär.
I tidigare inlägg skrev jag om att HAX skrivit om konservatismens död (här).
Jag hade några kloka funderingar kring detta där och då, men det mesta av dessa har smält bort i sommarvärmen. Det som kvarstår av funderingarna är att jag tror att HAX har fel när han påstår att de konservativa hellre tar en tur på golfbanan än att bry sig om principer. Tystnaden kring frågan om signalspaningen beror nog snarare på okunskap. De flesta (såväl konservativa som andra) fattade (fattar fortfarande inte?) på vilket sätt detta är integritetskränkande. Begrep folk det, skulle den allmänna opinionen sett helt annorlunda ut.
Vidare i spåret konservatism noterar jag att Roland Poirier Martinsson skrivit en debattartikel i DN som är riktigt bra.
De tankar han för fram om att det finns stort underlag för ett större och starkare framtida kristdemokratiskt parti i Sverige stämmer rätt väl överens med hur bl.a. Charlie Weimers tänkt. Exempelvis här.
Problemet för kristdemokraterna är att vi inte riktigt tycks våga välja vad vi vill vara. Så blir partiet i stället miss emellan. Vi är helt enkelt för fega och för snälla för att kunna stå emot de för dagen och stunden förhärskande strömningarna i samhället. När det börjar blåsa snålt, då retirerar vi från våra viktigaste åsikter. Konstigt egentligen, eftersom vi alltid varit obekväma.
Jag tror att vi måste våga vara ännu mera obekväma samtidigt som vi noggrannt tänker igenom vilka frågor det är värt att ta strid för. Och därtill måste vi våga släppa feltänkta förslag, framför allt sakpolitiska sådana och då frimodigt säga att vi tänkt fel. Jag tänker exempelvis på den plattfallande frågan om sänkt bensinskatt. Som jag upplevde det, föregicks den av noll intern debatt, trummades ut stenhårt i valrörelsen för att sedan dö. Sakpolitiska förslag måste vara ordentligt förankrade i principprogrammet, annars blir det såhär.
Etiketter:
Konservatism,
Kristdemokraterna
den 29 juni 2009
Nä, det är för varmt
Jag har haft en hektisk dag och därför knappt hunnit läsa tidningar och intressanta bloggar ordentligt. Jag har snuddat vid en del intressanta spörsmål, som jag gärna skulle avhandla närmare. Bl.a. skriver Henrik Alexandersson om konservatismens död och jag har halvt börjat formulera ett svar. Men det är för varmt. Jag orkar inte.
Förhoppningsvis åter i god blåggform under morgondagen.
Förhoppningsvis åter i god blåggform under morgondagen.
den 28 juni 2009
Almedalsveckan...
...börjar idag. För oss som inte har tillfälle att vara där, finns en utmärkt hemsida.
Torsdag är kristdemokraternas dag, bland annat med ett mycket intressant seminarium om integration och mångfald där bl.a. Maciej Zaremba medverkar. Rekommenderas varmt!
Mer om seminariet här.
Torsdag är kristdemokraternas dag, bland annat med ett mycket intressant seminarium om integration och mångfald där bl.a. Maciej Zaremba medverkar. Rekommenderas varmt!
Mer om seminariet här.
Etiketter:
Integration,
Kristdemokraterna
Filmbröllop
Igår drog hela familjen iväg till Hudiksvall över dagen. Vi var bjudna på min goda vän Jennifer Hawkins bröllop. Det var fantastiskt trevligt och själva vigseln ägde rum i sångartemplet på Köpmanberget.
Vädret var fantastiskt, brudparet och gästerna likaså och utsikten över Hudiksvallsfjärden var helt magnifik. Inramningen bidrog säkerligen till att vigselakten kändes som direkt hämtad ur en Hollywoodfilm. Den efterföljande festen var fylld av sång och musik.
Vi var inte hemma förrän mitt i ljusa sommarnatten. Trötta men mycket glada över att ha fått vara delaktiga i Jennifers och Kims glädefyllda dag.
Vädret var fantastiskt, brudparet och gästerna likaså och utsikten över Hudiksvallsfjärden var helt magnifik. Inramningen bidrog säkerligen till att vigselakten kändes som direkt hämtad ur en Hollywoodfilm. Den efterföljande festen var fylld av sång och musik.
Vi var inte hemma förrän mitt i ljusa sommarnatten. Trötta men mycket glada över att ha fått vara delaktiga i Jennifers och Kims glädefyllda dag.
den 25 juni 2009
Kristdemokraternas riksting i Västerås
Först som sist: jag önskar att jag hade haft möjlighet att vara där! Nu är det inte så och livet på hemmaplan är ganska skapligt det också. Men det hade varit roligt att få höra Görans tal live och inte bara läsa det i efterhand. Innehållet blir ju förstås inte sämre för det, men ett tal är ju tänkt att avlyssnas inte läsas.
Talet finns här.
Talet finns här.
Etiketter:
Kristdemokraterna,
Riksting
den 24 juni 2009
Trolleri?
I dagens GD förklarar Lennart Skog, affärutvecklingschef på Swebus, att den indragna busslinjen till Forsbacka faktiskt kommer att bli en förbättring för oss som bor här.
Det måste väl ändå vara att sträcka sanningen alltför långt?
Det måste väl ändå vara att sträcka sanningen alltför långt?
Etiketter:
Kommunpolitik
Men varför?
Apropå nyheten om Malmö kommuns fritidsnämnds beslut att tillåta kvinnor att besöka kommunens simhallar utan att bära badkläder på överkroppen, dristar jag mig, med risk för att bli kallad moralist, att ställa frågan varför i hela fridens namn någon kvinna vill gå utan baddräktsöverdel bland främmande människor?
Jag begriper det inte. Och inte blir jag värst mycket klokare av att läsa nätverket Bara Brösts blogg. Tydligen strävar man efter "avsexualisering av kvinnokroppen". Vidare skriver man "[a)tt kvinnor tvingas ha bikiniöverdel när de badar på badhus är ett konkret exempel på en situation där kvinnor fortfarande har en rättighet mindre än män och där kvinnan betraktas som ett sexobjekt i en ickesexuell situation."
Intressant tanke, kanske, även om jag inte sympatiserar med den.
Vidare framgår av bloggen att man genomfört "cykelaktioner". Det framgår inte explicit, men jag tolkar det som att man cyklat runt utan kläder på överkroppen. Ganska osmakligt, tycker jag. Och det gäller vare sig det handlar om män eller kvinnor. Jag tillhör den reaktionära skara etikettryttare som inte tycker att nakenhet skall påtvingas andra människor på offentliga platser. På stränder och i simhallar får man givetvis tåla mera, men på gator och torg, i affärer och på restauranger m.m. är det inte lämpligt eller trevligt.
Läs mera på nätverket Bara Brösts blogg.
Läs mer om etikettsfrågan här.
Jag begriper det inte. Och inte blir jag värst mycket klokare av att läsa nätverket Bara Brösts blogg. Tydligen strävar man efter "avsexualisering av kvinnokroppen". Vidare skriver man "[a)tt kvinnor tvingas ha bikiniöverdel när de badar på badhus är ett konkret exempel på en situation där kvinnor fortfarande har en rättighet mindre än män och där kvinnan betraktas som ett sexobjekt i en ickesexuell situation."
Intressant tanke, kanske, även om jag inte sympatiserar med den.
Vidare framgår av bloggen att man genomfört "cykelaktioner". Det framgår inte explicit, men jag tolkar det som att man cyklat runt utan kläder på överkroppen. Ganska osmakligt, tycker jag. Och det gäller vare sig det handlar om män eller kvinnor. Jag tillhör den reaktionära skara etikettryttare som inte tycker att nakenhet skall påtvingas andra människor på offentliga platser. På stränder och i simhallar får man givetvis tåla mera, men på gator och torg, i affärer och på restauranger m.m. är det inte lämpligt eller trevligt.
Läs mera på nätverket Bara Brösts blogg.
Läs mer om etikettsfrågan här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
